blandberg.blogg.se

Välkommen till Familjen Blandberg!!! Här kommer du att läsa om livet som det verkligen ser ut. Inte den förskönade vardagen eller kryddade solskenshistorier ala de Facebook. Nej, endast den sanna och krassa verkligheten, lika skön och vacker som den kan vara, men även den ibland grymma och brutala verkligheten kommer att skildras. Men det är just detta som utvecklar oss människor. Hur du tacklar dina situationer och intryck, det är just det som gör dig till den du är och kommer att bli.

Blandberg på Semester

Kategori: Allmänt

Så var vi tillbaka till solen, värmen och Greksalladens land. Där asfalten blöder och trafikregler aldrig uppfanns.
Sist vi var här låg han i magen men nu är han med oss. Han är verkligen här…..hos oss. Svårt att förstå ibland.
Förra gången passade vi på att ta ett kort på Petras bula och precis ett år senare letar vi oss tillbaka till brottsplatsen.
Även om vi i år inte bor på samma hotell så blev vi vän med ägaren som mer än gärna välkomnade oss för ett likvärdigt foto.
 
 
Men detta är inte den enda skillnaden, okey att det är den absolut största och bästa.
Eller bästa? Ja, självklart att charmtrollet nu finns med oss men detta medför också att blunda under ett parasoll har vi gjort för sista gången….på sisådär 18 år.
 
Alltid nåt i görningen.
 
Men ja det finns även andra intressanta och mer eller mindre roliga skillnader sen förra året.
Vinterns projekt med kakel, stenskivor och duschblandare har ju satt sina ekonomiska spår.
Varför man oxå fick skaka fram sina gamla solblekta sommarkläder när det var dags för avfärd.

Väl på plats inser man att metabolismen fullständigt avstannat när man kommer över fyrtio.
Badbyxorna kämpade jag tex med i närmare fem minuter. Helt svettig och med frustration i blick stod jag vid spegeln, höll in magen och försökte få ett övertygande svar från Petra att detta fungerar även i år.

Hon nickade och slank i sin bikini som satt lika irriterande snyggt den här gången om än lite tajt på överdelen av ammande skäl.
 
Här sitter hon, slank som en Avatar i din djävla bikini, fött barn för lite drygt ett halvår sen och illustrerar dessutom hur pluffsig sambo hon har. Livet är inte rättvist ibland.

När jag sedan försökte få på mig linnet förstod jag att hon ljög. Jag trodde på fullaste allvar att jag hade tagit på mig Petras linne. Fyfan pappakilorna har satt sig lite här och där insåg man ganska snart.
 
Allt satt verkligen som ett korvskinn

Jag trodde i min enfald att sommarens altanbygge hade tagit mer ernergi än det gett…men ICKE!!!
Iofs är väl korvgrillning, bira och smågodis kanske inte den mest hälsosamma dieten.
Att sedan Petra drog ytterligare en vit lögn; att det inte syns på mig fick jag bekräftat då hennes samvete kom ikapp och uppriktigheten tog över när hon i nästa andetag säger; men älskling, du är man och det SKA vara nåt att hålla i när det blåser. Jo det var just en snygg formulering tänkte jag samtidigt som det knakade i sömmarna när jag ännumer genomsvett försökte få av mig det som var kvar av linnetrasorna.

Egentligen skiter jag i om det syns eller inte utan det är mer känslan att inte komma i sina gamla ”innan-barn-när-jag-hade-tid-för-mig-själv”-kläder. Eller? Nej fan, varför förneka, jag är en fåfäng djävel. Jag vill fan inte gå runt på stranden å va tjock!! Hmm jag tittade mig en sista gång i spegeln och försökte bortse från min dåliga karaktär för visst är det lustigt att man kan stå där framför spegeln och hata hur man ser ut med en näve chips i vänsternäven och en Mythos (den grekiska ölen) i den andra, det är karaktär det !!!!! Jag övertygade mig själv att jag i varje fall lever gott.

Frustrationen gick istället ut över Petras raka uppriktighet. Hmprf...'stadigt att hålla sig i när det blåser' ringde som en kyrklocka i mina öron samtidigt som jag svart i ögonen drog på mig en lite rymligare t-shirt. Det var ungefär här som jag bestämde att sluta dra mina vita osanningar då Petra vill ha smakråd när hon evisas att dra på sig sina ibland lustiga secondhand- och 80-tals kläder ;-)

Aja låt inte detta förstöra familjefriden, tänkte jag när jag drog in magen och gick ut till resten av familjen för att möta vår första dag i Chania.

Så vad fan gör man på semestern egentligen?!? Ni vet en sån där vanlig reguljär vecka i solen.
Av ovannämnd anledning så blev det för vår del ingen all-inclusive resa men för Er som har möjlighet till detta så börjar dagen med en fantastisk frukost; färskpressad apelsinjuice, bacon, stekta ägg, meloner, ananas och en massa andra saker du aldrig i ditt liv skulle dra ihop en tisdagsmorgon. Vi fyllde istället kylskåpet med en traditionell Sverigefrulle, ostmacka och ett glas mjölk.
 
Macka och en kopp kaffe, svensk klassiker. 

Efter det packar du väskan för en dag vid stranden eller med bäbis så håller du helst till vid poolen. Dels så har vi med oss en orutinerad pappa som glömmer 75 % av alla bäbisprylar så det blir ett jävla springandes fram å tillbaka. Sen är väl bäbis och sandstrand inte den bästa kombinationen, det blir sand ta mig fan överallt. Lunch tar man gärna vid nån schysst Taverna nere vid vattnet, brukar bli nån enklare omelett eller burgare som sköljs ner med en eller två Mythos.
Poolhänget har nån liknande lunchtillställning om man inte som vi har lägenhetshotell och slänger ihop nått på eget bevåg.
 
Poolhäng med grabbarnagrus. 
 Ångest för att åka hem ellä?

När bäbis ätit tillräckligt med sand och skinnet är tillräckligt rött så bär det av till hotellet igen. Man kommer in i rummet men vänder i dörrn av den bastuliknande torra värmen. Då nyckeln till rummet även fungerar som strömbrytare så har luftkonditioneringen varit avslagen hela dagen. Men det brukar gå rätt fort och när AC:n gjort sitt behagliga jobb så hamnar man av någon outgrundad anledning alltid raklång på sängen? Man skiter i att man har halva sandstranden i håret och att den riviga filten till täcke river upp din solbrända rygg. Känslan när den kalla luften strömmar över din kropp överträffar allt annat.

Man tittar sig om och känner sig rätt lyxig när man ser att städpersonalen även idag har bytt lakan och bonat golven. Vid det här laget är man oftast rätt hungrig så man stoppar i sig en halv tub Pringels chips och tar den där iskalla melon-breezern som man köpt på sig ett gäng första dagen. Med en småtrött och irriterad bäbis så turas man om att duscha av sig sanden, smörja de värst brända delarna på kroppen, tar en profil-titt i spegeln, håller in magen och tar karaktärlöst sista slatten av breezern.
Vid det här laget gör bristen på mat, dagens solsting, äckelkänslan efter chipsen och alkoholens berusningkick att man faller in i nån slags dvala där man funderar i banorna; skulle det inte vara rätt skönt att vara kvar på rummet och bara se nån film och njuta av AC:ns kalla luftströmmar.

Men samvetet 'du kan ju inte ligga på rummet hela semestern' gör att man trots allt pallrar sig iväg ut på stan. Och där börjar kvällens stora utmaning; var och vad ska vi äta????? Du vill ha god mat, se lite folk, mysig omgivning och samtidigt inte bli ruinerad på kuppen.
Som på alla turistorter, likväl i Chania så vimlar det av mysiga restauranger så alltid hittar man nåt som passar. Jag är väl inte jätteimponerad av det Grekiska köket och priserna börjar närma sig de svenska men omgivningarna är rätt svårslagna...
 
Det är en rätt soft tillvaro faktiskt. Bella notte.

Vart vill jag komma med allt det här, det vet jag faktiskt inte, det blev mer en resumé av en dag i Chania. Sen sker det ju alltid en massa tok när familjen Blandberg är ute och far och jag hoppas vid min Gud att vi inte är ensamma om alla dråpligheter. Tyvärr är det svårt att fånga allt som händer på bild men jag har några grejor.

På tisdagskvällen skulle ju landskampen Sverige-Holland gå av stapeln. Lasse och Anita som vi träffade förra året råkade helt oberoende vara på plats även i år. Ett helt underbart par som vi återigen hängde en hel del med....vilket nu ser ut att bli en tradition.
Anita hade under dagen stått på öronen nere vid stranden och typ brutit tån. Lasse hade bara hört ett skrik bakom sig och där låg Anita som en tallrik kräm, begravd i den djupa sanden....så ja det är inte bara familjen Blandberg alltså ;)

Hur eller hur, av denna anledning hade Lasse lokaliserat ett lokalt barhäng bara några minuter från hotellet som skulle visa matchen. Vi bestämde tid för att ta en drink på något bra förhak men efter lite letande och onda tår så bestämde vi istället att ta de bästa plasterna och drinken direkt på stället. Eftersom vi var en timme tidiga innan matchstart så fick vi platserna längst fram vid TV:n och drinkarna beställdes snabbt in. Petra tog in en fantastiskt god "FBI" som förutom en skvätt sprit, Baileys och Kaloha hade en svalkande glassmix i sig. Den var verkligen himmelskt god. Vi satt och surrade en stund och det strömmade till både svenskar, holländare och greker. Det började dra ihop sig, domarn blåste i pipan och matchen drog igång. Det var bra stämning, servitrisen hade fullt upp och folk trängdes i baren för att beställa.
 
Jag fick ett skränigt Skånesällskap bredvid mig som hade en rätt negativ inställning till Sveriges laguppställning då deras kära hemmason saknades på plan. Avsaknaden av Zlatan märktes även på Petras bristande intresse. Hon gick fram och tillbaka för titta till en djupt sovande Elliot och efter lite trevande i väskan får hon till sin stora förtjusning syn på sin stora påse nötter som hon tidigare köpt. Hon viskar lite frågande i mitt öra; Får man äta medhavda nötter? Nja, sa jag lite tvekande, man tar väl inte med sig tårtan till kalaset men visst gör du det lite diskret så.
 
Precis då gör Marcus Berg ett-noll och taket fullkomligt lyfter när alla tillkomna svenskar vrålar av glädje. Jag slängde ett getöga bort mot vagnen och ser hur Elliot slår en frivolt av rädsla och landar typ på magen. Bartendern som uppenbarligen höll på Holland var en riktig sköning och skriker med glimten i ögat; Cold you please Shut the fuck up, we have a sleeping baby here och pekade på Elliots vagn.

Folk skrattade i ruset av målet och beställde mera öl till borden. När allt lugnat ner sig igen och matchen fortsätter känner jag helt plötsligt hur något rullar ut över mina fötter och fastnar i mina flipflopp. Jag möter Petras pionröda ansikte och frågar henne hur hon egentligen definierar ordet DISKRET?!
Jag vet inte hur hon lyckades, om det var värmen eller Petras i vanlig ordning helt oförklarliga fumlighet. Men ett u tre så spricker påsen som Petra smusslar med under bordet och vi har typ ett kilo medhavda nötter utspridda över hela golvet. I´m so sorry, hör jag Petra säga till personalen samtidigt som hon ser sig om efter något att börja städa med. No worries, we fix, we fix säger servitrisen som blixsnabbt är där med soppskyffeln. Å herregud Busted, men det var nog mest jag som skämdes, Petra pratar sig ur det mesta.
 
Nötter runt alla fötter...

Jag vet inte om det var bristen på fotbollsintresse eller skämskudden som gjorde att Petra gick hem efter första halvlek. Det var en rätt spännande avslut på matchen så jag stannade till slutsignalen. När jag kom hem sov Petra som en stock med Elliot tätt intill då jag slog ihop som ett korthus i bingen bredvid. Vi sov alla rätt gott den natten och kunde på morgondagens frukost bara skratta åt gårdagens dråpligheter.
 
 

Men ja det det var i varje fall en kväll i Chania med familjen Blandberg.
Fler bilder på familjen_blandberg på Instagram.

 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: